Skip to main content

Skådespelarkonst: Medieläsfärdighet

Skådespelarkonst

Info


Foto: Veikko Kähkönen

 

Om du kan veta, nöj dig inte med att tro.

 

Medieläsfärdighet

Bra medieläsfärdighet ger dig nycklar till att förstå och behandla information från olika medier.

Medieläsfärdighet hjälper oss att förhålla oss kritiskt till medias innehåll och samtidigt bättre förstå media och kommunikation i vår brokiga audiovisuella kultur.

I vårt informationssamhälle är källkritik av media och informationsinnehåll numera en slags medborgarfärdighet som biblioteken främjar.

Närliggande och överlappande begrepp är informationsläsfärdighet, digital läsfärdighet och visuell läsfärdighet.

Med hjälp av mediefostran påverkas vår delaktighet, våra medborgerliga handlingar, kritiskt tänkande, kreativitet och självuttryck.

God medieläsfärdighet. Riktlinjer 2013–2016. Utbildnings- och kulturministeriets publikationer 2013:11, s. 3-4.

Källkritik – var kritisk

1. Läs /titta på/lyssna på nyheter med en källkritisk inställning.
När du i media stöter på något som du instinktivt vill tro på– tvivla istället! Ingen är immun för förstärkningsillusionen: vi vill tro på sådant som stärker vår egen världsbild. Att inse detta är första steget till att kunna motstå förstärkningsillusionen.

2. Kontrollera bakgrunden och datumet.
Granska sidan som publicerat artikeln.  Vad är dess syfte, och vem upprätthåller sidan? När har artikeln publicerats, är den längre aktuell?

3. Kontrollera källan och vad artikeln grundar sig på.  Kan det vara fråga om ett skämt?
Öppna länkarna. Stöder källorna och hänvisningarna artikeln? Varje faktabaserat påstående måste ha en källa.
Till exempel så här kan du tänka: Bygger detta på något? Nämns det i så fall här? Kan jag själv bedöma vad det bygger på? Har det skrivits om detta någon annanstans? Finns det någon pålitlig källa som berättat om detta, i så fall vad? Kontrollera hänvisningarna – stämmer de? Dela inte en felaktig källa eller nyhet vidare.
Om nyheten verkar annorlunda kan det vara fråga om en skämt; kontrollera sidan och skribenten.

4. Läs texten till slut.
Stanna inte vid rubriken. En fejknyhet kan avslöjas först i slutet av artikeln, i webbadressen, i källorna eller skribentens namn.

5. Kontrollera skribentens bakgrund.
 Vem är skribenten/upphovsmannen? Är skribenten pålitlig, finns hen på riktigt, kan skribenten vara påhittad? Kan det vara fråga om en fejknyhet? Har skribenten gett ut någon vetenskaplig publikation (du kan kontrollera detta i databasen Finna)? I vilken roll uppträder skribenten: som expert, politiker, opinionsbildare eller nyhetsförmedlare?

6.Granska bilden.
Är bilden tagen från den här platsen? Kan bilden vara photoshoppad, beskuren, tagen ur sitt sammanhang?
Har bilden förekommit tidigare i något annat sammanhang?

7. Forma dig en egen åsikt!
Kom ihåg att underbygga din åsikt och lyfta fram vad du grundar den på.

Vi har utgått från en intervju med journalisten Johanna Vehkoo som skapat serien Valheenpaljastat (lögndetektorerna): Valheenpaljastajan Johanna Vehkoo: En arvannut, kuinka isoksi ilmiöksi valeuutiset paisuvat. Yleisradios webbsida. Hänvisad till 24.2.2017. http://yle.fi/aihe/artikkeli/2017/01/20/valheenpaljastajan-johanna-vehkoo-en-arvannut-kuinka-isoksi-ilmioksi

Material om medieläsfärdighet

Övning: Utmana din kunskap

1. Hur känner du igen en fejknyhet?
2. Vad är skillnaden mellan en opinionsartikel och en intervju eller en vetenskaplig artikel?
3. Vad betyder det att en vetenskaplig artikel har referentgranskats?
4. Lista pålitliga informationskällor (på vilka grunder)?
5. När är det lämpligt att använda Wikipedia?

Boktips